Han är den ende som har tagit upp Husqvarna FF i seriesystemet fyra gånger. Två gånger som spelare och två gånger som ledare. Han spelade totalt 12 säsonger, blivit utsedd till årets senior 1993, och var lagkapten under tre säsonger. Som ledare tog han upp laget till Superettan. Om någon ska få epitetet ”Mr Husqvarna FF” så ligger Kjell Jacobsson mycket bra till. Han har många historier att berätta. Bland annat om när Zlatan lämnade Sotarvallen.
Junioren från Ekhagen.
Jag träffar Kjell en kall februaridag i Café Vapenvallen. När man vandrar runt i lokalen finns en och annan pokal som bär hans minne. På ett vandringspris i klubbstugan står ingraverat att han blev utsedd till årets Senior 1993. Själv anser han att han gjort sina bästa säsonger mellan 1990-1993. Han är full av spännande historier, allt från träningsläger i Portugal till B-lagsmatcher med Zlatan Muslimovic. Hans historia är tätt sammanvävd med Husqvarna FF’s 30-åriga historia. Men vi börjar från början.
Kjell kom till Husqvarna FF säsongen 1989 då laget var nykomlingar i division två, som motsvarar nuvarande division ett. Han hade även erbjudanden från Jönköping Södra som han tackade nej till.
- Arne Carlsson, dåvarande ordförande i HFF och Göran Stenholm, visade ett större engagemang och vilja att jag skulle komma till HFF. Så valet var inte svårt, berättar Kjell.
Kontraktet skrevs utan dramatik på Bråneryds herrgård, som fungerade som HFF’s kansli vid den tiden.
- Jag har aldrig ångrat mitt klubbval, understryker Kjell.
Värvningsstrategin då var att värva lokala spelare, minns Kjell. Husqvarna FF stack dock ut genom att krydda laget med spelare som spelat högre upp i systemet. Alan Kennedy och Steve Holland är några exempel på detta. Det värvades också svenska spelare med rutin från högre ligor som exempelvis Malmö FF’s Anders Lewicki. Ja, det är pappan till talangen och ungdomslandslagsspelaren Oskar.
Degradering första säsongen
Kjells första säsong blev inte så lyckad för laget. HFF ramlade ur division två och var återigen tillbaka i divison tre. Den serien som den nybildade föreningen hade startat i.
När han kom till klubben var han ytterback, men redan första säsongen fick han chansen som mittback på grund av att Bosse Jönsson blev långtidsskadad. Den positionen behöll han fram till 1994 då han återigen fick ta rollen som vänsterback.
När jag frågar om han fick kliva över mittlinjen som ytterback, svarar han leende att hans styrkor mer var åt det defensiva hållet. Bra i man-mot-man spelet och fysiskt stark. Dessutom en riktig lagspelare.
Bandy och fotboll i skön kombination
Kjell var inte bara en duktig fotbollsspelare utan även en framgångsrik bandymålvakt. Under sina första år i Husqvarna FF kunde han kombinera både bandy på elitnivå och bra insatser i division två-fotbollen.
Han spelade i Järhaga SK och var uttagen till Smålandslaget i bandy och nosade på uttagning till ungdomslandslagen.
Till slut hamnade han i Nässjö IF och spelade Allsvensk bandy på hög nivå. Detta höll han på med fram till 1994.
Den minnesgode vet att bandyn var en stor lagsport i Sverige vid den tiden. I Småland var det allt som oftast stora derbyn mellan Vetlanda, Nässjö och Tranås. Kjell minns hur han spelade annandagsbandy på Skogsvallen i Nässjö inför 5000 personer i publiken.
- Det var ett sätt att hålla mig motiverad, säger han om sitt dubbla engagemang.
På hösten kunde han se fram emot bandysäsongen och på våren längtade han ut på fotbollsplanen. En viktig orsak till att han klarade av att hålla båda grenarna igång var förstående tränare.
- Jag tror vi sliter ut en del talanger idag när de måste välja idrott i så unga år, säger Kjell.
Rutinerad mittbackskollega.
Säsongen efter degraderingen 1990 var det många spelare som slutade. Det var framförallt de importerade engelsmännen Steve Holland och Steve Johnsson samt en del äldre spelare som lämnade laget. Kjell berättar att det var många av de yngre spelarna kvar i truppen. Det var spelare som Magnus Claar, Per Irani och Håkan Lönn.
En av de mer rutinerade spelarna som ändå stannade kvar var Anders Lewicki. Han hade värvats som mittfältare 1989 från Malmö FF. Hans första säsong var inte så lyckad. När han tog steget ner som mittback 1990 gjorde två betydligt bättre säsonger. Det var bland annat Per Irani’s skytteligevinst och Anders Lewickis försvarspel som gjorde att laget återigen gick upp i division två. Det var första gången Kjell var med och tog upp Husqvarna FF i seriesystemet. Men inte den sista.
Husqvarna FF största laget i stan
1990 lyckades Råslätts SK ta steget upp i division två och under nya namnet FC Jönköping hålla sig sig kvar där till och med 1992. Bland annat genom förre HFF-tränaren Niclas Tagessons insatser. Efter detta tog dock Husqvarna FF över som bästa lag i kommunen. Detta epitet behöll föreningen fram till 1999. Nämnde Tagesson värvades också till HFF vid den tidpunkten.
Säsongen 1992 skedde en serieomläggning som innebar att man spelade en serie på våren och en annan serie på hösten. Laget gjorde det bra som nykomlingar. Det var bara åtta lag per i serien. Det var lite för mycket skador på hösten för att laget skulle på allvar slåss om topplacering. För Kjells del så missade han en stor del av säsongen på grund av en efterhängsen ljumskskada.
Det innebar också att Kjell missade den klassiska matchen mot det europeiska topplaget Benfica på Vapenvallen det året.
Straffträning och knäckebröd
Under sin aktiva tid som spelare var han med under HFF’s riktiga storhetsperiod. Husqvarna AB var stor och stolt sponsor och under ledning av Arne Carlsson satsades det hårt på att gå upp till den yttersta fotbollseliten.
Kjell hann vara med om många framgångsrika säsonger under 1990-talet. Laget kom aldrig sämre än sexa i tabellen.
Under 1990-talet var laget på träningsläger i både Sverige och utomlands. Portugal, Cypern och Holland var de mer exklusiva träningslägren laget var på. Det finns många historier ifrån dessa läger.
- Vi gjorde ett och annat hyss i Portugal som gjorde att vi fick ”straffträningar”, säger Kjell och ler finurligt.
Han börjar berätta om den legendariske och energiske Lasse Sandgren. Han var målvaktstränare under en lång tid i Husqvarna FF. Kjell berättar att Lasse hade en förkärlek för att sola och skaffa sig en snygg solbränna i Portugal. Laget uppmärksammade snabbt att han smorde in sig ordentligt med återfuktande kräm på kvällarna.
- Så vi smög helt enkelt in i Lasses rum och lade en massa knäckebrödssmulor i sängen, berättar han.
Så när Lasse gick till sängs, lagom insmord med fuktkrämen, så fastnade allt knäckebröd på kroppen.
- Ja, det blev straffträning efter detta, konstaterar Kjell.
När minnet om Lasse Sandgren kommer upp så beskriver han honom som en av de bästa tränarna han stött på i sin karriär. Så otroligt full med energi och hela tiden nyfiken på att hitta nya träningsupplägg.
- En dag kom han med ett campingbord till träningen. Han ville att målvakterna skulle träna spänst genom att hoppa upp på det. Vi frågade honom alltid om det var dags för fika när han tog fram bordet, minns Kjell.
Cupskräll, kvalförlust och bortslarvade seriesegrar
När föreningen bildades var målsättningen att inom fem år ta steget upp till näst högsta serien. 1993 var man laddade för detta och hade ett bra lag. Men man förlorade de fem första matcherna. Till slut slutade laget ändå på en fjärdeplats.
Året efter, 1994, var laget nära att lyckas. Leif Widén, tidigare tränare för Allsvenska Östers IF hade tagit över efter Anders B.Johansson. Laget kom tvåa och fick därmed kvala. På Vapenvallen klarade man oavgjort men på bortaplan mot Jonsered IF förlorade man med klara 4-1. Lite ödets ironi att det var ett annat motorsågsmärke som hindrade avancemang den gången.
1995 var det år då HFF kan ha haft det bästa laget under hela 1990-talet enligt Kjell. Erkki Petäjä den finske landslagsmannen var en meriterad värvning. Han spelade totalt 84 landskamper för Finland. Kjell berättar att han visserligen kommit lite till åren och att han var en humörspelare när han var i Husqvarna FF. Men när han ville var han riktigt, riktigt bra.
- Han åkte ner till Italien mitt under säsong och spelade landskamp för Finland. I den matchen blev han utsedd till Finlands bäste spelare, sedan kom han tillbaka till Vapenvallen och spel med HFF igen. Det var stora kontraster, säger Kjell.
Det var en otroligt jämn serien med många riktigt bra lag det året. Husqvarna FF schabblade bort seriesegern genom förluster mot lag som Linköping och Nässjö FF. Däremot vann man mot Åtvidaberg och Motala AIF, de lag som sedermera avancerade från serien.
En av de största skalperna i HFF’s trettioåriga historia är cupskrällen mot Helsingborgs IF. Laget mötte det Allsvenska topplaget i Svenska cupen en solig augustidag. Fullt med folk på läktarna så klart och ett Helsingborg som ställde upp med sitt bästa manskap. Laget saknade landslagspelaren Martin Pringle som var skadad men i övrigt en ordinarie startelva.
Matchen slutade med vinst 2-1 efter att Christer Öhlund nickat in segermålet på stopptid i andra halvlek. Stort jubel på läktarna på Vapenvallen.
- Det kan ha varit en av våra bästa matcher någonsin, anser Kjell.
.
När Zlatan lämnade Sotarevallen
Det har passerat en och en annan talang genom HFF. Det finns fog för slogan ”Vägen till Europa går via Husqvarna FF”. En av de många talanger som passerat var underbarnet Zlatan Muslimovic. Han kom till Sverige 1993 och började först att spela i Habo IF.
Han kom 1997 till Husqvarna FFs juniortrupp. Han var sexton år och en stor talang. Han blev uppflyttad till A.truppen 1998. Kjell minns inte att han startade några matcher för A-laget men han gjorde flera bra inhopp.
- Han var en stor talang och gjorde ett antal mål i sina inhopp, säger Kjell.
Han minns särskilt en match med B-laget. Den matchen spelades på Sotarvallen och både Kjell och Zlatan var med i startelvan. Matchen var ca 15-20 minuter gammal då Zlatan helt plötsligt lämnade planen, helt oförklarligt. Assisterande tränaren Pelle Wärn ropade efter honom och frågade vart han skulle ta vägen. Zlatan fortsatte att gå och svarade inte. Då ropade Zlatans pappa från andra sidlinjen ”Zlatan får inga bollar, så han ska inte spela”. Han spelade inte mer den matchen och det var naturligtvis inte helt okontroversiellt det han gjorde.
Zlatan gick så småningom till IFK Göteborg innan det bar iväg ut i Europa. Övergångssumma till HFF landade på 100 000 kronor.
Isbjörnen i Sahara
Under säsongen 1996-1997 var det turbulent i laget. Nye tränaren Janne Stahre hade tagit över tränarsysslan efter Leif Widén. Nye tränaren hade många nya idéer. Bland annat var han tidig med att fokusera på individens utveckling. Det var också mycket förändringar av positioner för spelarna och inte så harmoniskt i laget. Kjell berättar att han spelade på samtliga positioner utom målvakt under denna säsong.
Jag frågar honom om Isbjörnsincidensen som hände under 1996.
- Medieklimatet var mycket tuffare på den tiden och journalisterna kunde verkligen såga oss spelare, börjar Kjell historien.
Sedan fortsätter han berätta om den legendariske sportjournalisten Kåre Boberg. Han såg HFF förlora sista seriematchen mot Ljungby IF. Kjell hade fått spela central innermittfältare och kanske inte gjort sin bästa match i karriären. Journalisten Boberg skrev i tidningen dagen efter att ”Kjell var lika vilsen på mittfältet som en isbjörn i Sahara”.
Men historien slutar inte där. Året efter kom samma journalist med fotograf för att ta de klassiska porträttbilderna inför säsongen.
- Jag hade inte glömt kritiken i tidningen och frågade lite fräckt ”Har du ingen bild på en isbjörn att sätta in i stället”. Kåre Boberg svarade inte på detta, minns Kjell.
Andra avancemanget
Tränaren Anders B Johansson hade återvänt till Husqvarna FF under sommaren 1997 Det var efter ett turbulent år och detta var första och hitintills, enda gången i Husqvarna FF’s historia på herrsidan en tränare fått lämna under pågående säsong. Janne Stahre återfinns för övrigt säsongen 2017 i seriekonkurrenten Oskarshamns AIK.
Truppen 1998 var riktigt bra. Ronny Setongo, och Glenn Ståhl gjorde en av sina bästa säsonger. Den egna produkten Björn Wärn (Assisterande tränaren Pelle Wärns son för övrigt) och ovan nämnde Zlatan Muslimovic var med i truppen. Två nyförvärv kom från Västergötland. Den ena var Jörgen Larsson som bidrog med sitt slit och tunga skott. Den andra var Stefan Kjellberg som var en duktig huvudspelare och målskytt. Även en ung Fredrik Knutsson från IK Vista gjorde bra insats som mittback.
- Vi hade en bra lagmoral, berättar Kjell och fortsätter - Det var flera matcher vi låg under och vände matcher i hopplösa lägen.
De västgötska spelarna bidrog även till bra stämning på träningar och utanför planen. Stefan Kjellberg lät ibland som en riktig västgöta-knalle på Västra torget en lördagsmorgon, när han drog till med sitt ”De’ ska va’ rooligt!”.
- Det lättade upp stämningen i laget, säger Kjell med ett skratt.
Sejouren i näst högsta serien blev endast ettårig. Det var en tuff serie med lag som Ljungskile, GAIS, Landskrona Bois, Mjällby, Häcken, Åtvidaberg och Östers IF. Husqvarna FF började annars serien bra. Efter en förlust på bortaplan mot Ljungskile vann laget första hemmamatchen mot Mjällby AIF. På plan fanns en ung Chippen Wilhelmsson som gjorde sin sista säsong i Mjällby innan hans långa proffskarriär startade.
BK Häcken vann sedermera serien och gick upp i Allsvenskan.
- I matchen mot BK Häcken gjorde en sextonårig Kim Källström debut. Han gjorde mål i deras segermatch mot oss på gamla Rambergsvallen, säger Kjell.
Matchen på Vapenvallen mot Öster lockade storpublik. 3000 personer såg Glenn Ståhl nicka in segermålet 2-1 bakom store målvaktsstjärnan Thomas Ravelli. Denna säsongen fick Kjell äran att ha nummer 99 på tröjan. Detta eftersom det var 1999 som laget gjorde första rundan i landets näst högsta serie och Jönköpingsposten hade Kjell som "Omslagspojke", med nummer 99.
Det var året innan serieomläggningen till Superettan så det var många lag som inte fick följa med upp den säsongen. Husqvarna FF ramlade ur samtidigt som J-södra gick upp i tvåan. Där fanns redan IK Tord. Så det bäddade för många derbyn säsongen 2000.
VM-hjälte som motståndare
Under i princip hela 80 och 90-talet existerade ett uppvisningslag som hette Elmia united. Det var en mix av spelare från främst HFF och J-södra. IK Tord och Tenhult hade också representation i laget. Kjell var bland annat med i en match mot Blackburn Rovers som på den tiden var ett topplag i Premier Leauge. Tränare var Roy Hodgson och på planen återfanns VM 94-hjälten Martin Dahlin. Elmia United leddes av HFF’s tränare Anders B. Johansson och J-södras tränare Giles Stille under denna period.
- Jag minns att de var tekniskt och tankemässigt en aning bättre, men fysiskt hängde vi med bra, säger Kjell om matchen mot Blackburn. Den slutade med förlust 0-2 och en ung Jörgen Larsson var närmast att göra mål för hemmalaget.
Framgångsrik ledare i modern tid
Kjell avslutade sedan sin aktiva karriär i Husqvarna FF säsongen 2000. Han återkom sedan till säsongen 2012 som assisterande tränare till Niclas Tagesson. Hur det gick är modern fotbollshistoria. Kjell var med i HFF’s avancemang från division 2 till Superettan.
Efter säsongen 2016 lämnade han sitt uppdrag och det är många med blårandiga hjärtan som har Kjell att tack för så mycket. Både som spelare och ledare men framförallt för hans stora personlighet både på och utanför planen.
#HFF30ÅR
Text: Joakim Edvinsson
Foto: Från programbladet 1999.